snöblind

jag saknar inte känslan av din hud mot min
jag saknar inte när vi dansar kind mot kind
jag saknar inte när du följde med mig hem
jag saknar inte när du var min bästa vän

jag saknar inte dina läppar mot min hals
jag saknar inte när du höll mig hårt i hand
jag saknar inte dina lugna andetag
jag saknar inte hur fantastiskt allting var

du gjorde mig så knäsvag
det var då allting var så underbart
men nu lämnar du mig ensam
men jag klarar mig ändå
för jag behöver inte nån som dig

jag saknar inte när du var min bästa vän

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0