så jag grät mig till sömns efter alla dar

sämsta lovet någonsin. legat i soffan exakt hela tiden. 96h. börjat hata hösten. tappat färgen. vet inte vilken dag det är. ingen aning om hur mycket klockan är. tappat lusten. ingenting är kul längre. vill inte äta. ser svart. vill inte vakna. blivit svag. orkar ingenting. hatar allt.



jag trodde aldrig att jag skulle vara en sån som lämnade, sårade och smet. det är en underlig känsla när man börjar hata sig själv, den smyger sig på, äter sig in.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0